The Enemy Within Averheim Sessions

The Monastary of Tuath - part 2 - Fraulein Wera
Ankomsten 24/4

Klostret är en dyster byggnad av grå sten.”Om Verena nu är kunskapens, sanningens och lagens gudinna så verkar hon absolut inte vara glädjens gudinna.” tänker Wera med en rysning. Det är något mörkt och hotfullt över hela platsen. Under färden har Wera fått veta att Klostret i Tuath är dedikerat till ett helgon – Saint Beren – som var en dyrkare av Verena och som sades kunna hela svårt sjuka människor.
Utanför klostrets murar gräver två män i Morrs trädgård. De hälsar alla välkomna och presenterar sig som Jochen – stallmästare och Dieter Schmitt – Verigal av Verena (vandrande lärd man). Jochen hämtar Broder Stein som visar de tre vännerna runt i klostret och som även berättar att alla i klostret ber 6 gånger om dagen. De träffar 3 munkar till (Martin, Ferdinand, Allan) och 3 nunnor (Louise, Erika, Tina). Ledningen i klostret består av rektorn Broder Gregor och hans närmaste man Broder Ernst som har mottagning med Selena von Kusch. Wera slås av två saker: Hon kommer att behöva be 6 gånger om dagen, BE!? Och det finns ingen Johan i klostret!?
Sällskapet blir också visade vart de ska sova. Till Weras stora belåtenhet skall även adelsmannen Ruben sova i en sovsal tillsammans med de andra gästerna. Werner, Ruben och Wera börjar sedan fråga runt i klostret efter Johan. Deras undersökning avslöjar mer än bara en saknad Initiate…
Johan är död. Han dog i sömnen för 5 veckor sedan då han kvävdes i sömnen mot sin egen kudde. Detta låter väldigt fel i Weras öron. Hon har gått bredvid Frau Heidelschneider länge och lärt sig hur människokroppen fungerar för att kunna hjälpa skadade. Hon vet att en människa har inbyggda mekanismer som hindrar henne för att råka illa ut – om du inte får luft medans du sover så vaknar du. Men Johan är inte det enda dödsfallet som inträffat i klostret i närtid. Efter Johans död har även Broder Munch och Broder Ulf hittats döda. Bredvid de båda liken hittades sönderbrända pappersflagor. Munch var läkare och Ulf var en herbalist. Då Ulf dog kvällen innan ligger hans kropp fortfarande kvar i klostrets bårhus och äventyrarna beslutar sig för att undersöka kroppen.
Vid undersökningen av Ulf i bårhuset upptäcker de att hans ansikte är purpurfärgat. Wera gör en noggrannare examination av liket och upptäcker en röd röd prick på dess rygg. Hon inser plötsligt vad som bragt Ulf om livet. Någon har injicerat giftet Violacin i Ulf. Violacin är mosade blå bär som växer i sanka områden runt floden Aver och är dödligt om det förs direkt i blodet. Den rikliga förekomsten i området gör att giftet är vanligt i Averheims undre värld. Danserskan är riktigt nöjd efter den insikten – hon kanske skall bli apotekare? Om inte annat så för att reta Astrid van der Zandt. Van der Zandt pratade om sin usle före detta man som är apotekare och som tagit hennes dotter ifrån henne.

View
The Monastery of Tuath - del 1 - Friherre Ruben Ulfman von Mohr
En orolig mor - 24 Sigmarzeit 2520

Werner och Ruben är chockade. Dom kan behöva betala 2500 silver inom en vecka! En ung och proper man, som helt uppenbart är från Altdorf, har klivit av båten. Han går fram till dom och Ruben som förväntar sig bli tilltalad ser till sin förvåning att mannen presenterar sig för Wera och överräcker ett brev till henne. Sen frågar han om vägen till kejsarens ambassadör Rutger von Sterber. Wera går med på att visa honom. Vad vill ett sändebud från Altdorf på officiellt uppdrag meddela Wera för något undrar Ruben? Viktor Glotz är väldigt upprörd över Sigmarkyrkans beslag av lasten och han kan inte förstå disciple Kurgans handlande. Men han lovar att hjälpa Ruben och Werner med deras domstolsförhandlingar mot en liten gentjänst. Lättade och hoppfulla antar dom raskt hans anbud. Astrid van der Zandts son Johan är munk vid Verenaklostret Monastery of Tuath och hon är orolig för honom. Wera går lite motvilligt med på att möta van der Zandt efter att hon visat deras nya bekantskap Gabriel Sachs vägen till ambassadören och dom skiljs åt. Werner, Ruben och Wera återses senare i Verenatemplet vid Plenzerplatz. Ruben tycker det ska bli intressant att få ta del av Averheims främsta skvallerkärings hemligheter men han antar en roll av deltagande och garant inför van der Zandt att allt ska gå rätt till enligt adliga principer. Astrid har inte hört av sin son på länge. Han är 25 år och har varit munk i fyra. Han har en tvillingsyster, Sigrid, som bor med deras far, Linz, en apotekare ”som inte kunde hålla sig ifrån sin assistent”. Johan skrev i ett brev att han var orolig att en ond makt påverkade klostret. Monastery of Tuath lyder under Streissen och är helgat till Sankt Beren som var en helare, en ovanlig aspekt av Verena. Selena von Kusch ska av en händelse färdas till klostret för att be för sin son Wilhelm. En förfader till henne räddades av Sankt Beren och därmed byggdes ett tempel där av von Kusch familj. Hon har inte varit där på tjugo år. Selena har med sig två tileanska legosoldater, Raphael Vincente och Pauli Frandini. Dom är hövliga och verkar vara livsnjutare och filosofer. Wera trivs i deras sällskap. Det är soligt och vackert och färden går stilla längs Aver med kvittrande fåglar och böljande fält och pittoreska gårdar. Ruben och Selena diskuterar politik och blir serverade lunch vid floden med gott vin och ost. Werner lägger dock sordin på stämningen genom att konstatera att det är stormmoln på horisonten och när sällskapet fortsätter träffar dom på en död uggla på vägen och då blir Werner riktigt dyster. Ett helt reellt hot som dyker upp är tre grönskinn på vargar. Vincente och Frandrini studerar dom en stund och börjar sen ropa gutturala läten och göra obscena och hotfulla gester. Det får grönskinnen på andra tankar. På eftermiddagen är vi framme vid Monastery of Tuath. En liten by som heter Klösterdorf ligger intill. Dom mörka molnen har stängt ute solen. Det börjar blåsa och regna.

View
The Monastary of Tuath - part 1 - Fraulein Wera
En orolig mor 24/4

Efter att åskådarna har lämnat piren och sorlet lagt sig kommer en budbärare fram till Ruben. Han och Werner är kallade till Averheims Court of Justice anklagade för kontraktsbrott. Det verkar som Von Tuchtenhagen vill att det som signerades i fyllan för 3 dagar sedan verkställs. Kallelsen verkar skaka om de två men Victor von Glottz från Verenatemplet, som stått kvar och pratat med Von Kauffman, lovar att hjälpa dem i målet. Naturligtvis ber han dem om en gentjänst för detta. ”Inte ens prästerskapet gör något gratis för någon annan människa” tänker Wera sardoniskt.
Juveleraren Astrid van der Zandt är mycket orolig över sin son – Johan – som är en Initiate av Verena. Hon vill att templet i staden undersöker om hennes oro är befogad men Glottz har inte haft någon lämplig för att verkställa hennes vädjan, förrän nu. Även om frågan gick till Werner följer även Ruben och Wera med till Verenas tempel för att träffa van der Zandt.
Astrid van der Zandt är en orolig mor som ger Wera en sur smak i munnen. Hennes son Johan är Initiate sedan 4 år i ett kloster – Monastary of Tuath – som ligger ca två timmars färd nordost om Averheim. Johan har alltid skickat brev till sin mor varje vecka men plötsligt upphörde breven att komma och hon har inte hört något från honom på 1 ½ månad. I det sista brevet berättar Johan om stora motsättningar mellan olika fraktioner i klostret. Trots sin oro börjar ändå Astrid van der Zandt fråga Ruben om vilken han skall ha som moatjé vid Alptraums bal och vilka han vet som skall gå med vem till festen. Hon drar till och med undan Wera och försöker muta henne att ta reda på vem Ruben skall ha sällskap med till balen innan de lämnar templet. Trots sin avoga inställning till Averheims skvallertant #1 går Wera med på att följa Werner och Ruben till Tuath.
När de samlas vid östra stadsporten upptäcker de att ett annat sällskap är på väg ut ur staden. Selena von Kusch tillsammans med sin två livvakter – Frandini och Vincenti – gör sig redo för avfärd. Det var Selenas son som Wera och Werner försökte rädda från kidnappare tidigare. Någon tacksamhet mot Wera visar hon dock inte, danserskan är ju trots allt av en mycket lägre rang. Sällskapet kommer iväg en dryg timme innan lunchtid.
Det är ett strålande väder och även om von Kusch ignorerar Wera får hon uppmärksamhet från Vincenti. Livvakten pratar med konstig brytning men Werner har berättat för henne att de båda är från Tilea, känt för sina legoknektar och fylliga vin.
Wera dukar fram en god måltid och de äter under sällskaplig konversation. Vincenti visar sig inte bara var artig och stilig, han kan även diktera poem och berättar att han själv bakat brödet det äter. Wera får en plötslig lust att åka till Tilea där männen verkar vara helt annorlunda än männen från Empire.
Werner avbryter den sköna stämningen med att berätta att en storm är annalkande och han har rätt – vädret blir allt sämre ju närmare de kommer till klostret. Det är Ruben som ser fågeln först och pekar med handen för att de andra också ska se. På stigen framför dem ligger en stor död uggla. Werner blir vit i ansiktet och säger med låg röst: “Ett dåligt omen, det här bådar inte gott.” Strax efteråt ser de resans mål – The Monastary of Tuath.

View
PC citat efter spelhelg 1

“Sug på den karamellen du, Wera. Det är du van vid”
Caspar berättar om sina högtflygande planer för gruppen.

“Jag tycker du skall lätta upp attityden något om du ska få några kunder”
Caspar till Wera morgonen efter att hon som bonuspris blivit våldtagen av Besten från Erengrad

View
NPC citat efter spelhelg 1

“Hahaha! Werner Lankdorf är ingen riktig magiker. Jag hoppade upp i hans knä och drog honom i örsnibbarna. Ingen reaktion… Han trollade inte ens bort mig. Så jag klättrade därför upp på hans axlar och tog tag i hans öron och viftade med dem som om han vore en mås. Ingen reaktion… Han var rädd det kan jag lova. Rädd för mig och för ambassadör Leonora. Jag kände att jag och Leonora ägde rummet. Fegisen von Mohr sa inget för han var också rädd som en mus. Herr Magister Gabor – jag tror att vi har ett par nya offer som “Cirkus von Tuchtenhagen” kan mobba och förödmjuka. Hahaha! Två nya svagsinta personer som vi kan leka med."
Hogweed berättar för Magister Alchemist Dagobert Gabor om sitt möte med Herr Lankdorf och Freiherr von Mohr

“Vilken kvinna… Hon gjorde som jag sa. Tog fram kniven och slickade Gert i ansiktet. Jag riktigt kände hans rädsla och ångest. Han försökte röra sig men han var hårt fastbunden. Bloody Bert stod i hörnet med ett blodigt förkläde och en vass kökskniv i handen. Fraulein Wera förde kniven mot Gerts kulor. Ahhhh! Jag insöp situationen, så mycket ångest, så mycket rädsla! Jag kände att jag ägde världen – livet är underbart! En halvtimme senare hade jag och Wera en konversation. Hon försökte dölja magikerns existens men misslyckades. Jag fick ett namn, Werner Lankdorf. Jag äger dem båda nu. Vilka planer jag har för Fraulein Wera… och för Werner Lankdorf.”
Psykopaten Werner Murrmann samtalar med sin uppdragsgivare Faustman “The Fist”

“Jag har aldrig varit med om något liknande. Det är som en dålig och osannolik dröm. Jag låg i sängen med min fru och vi hade det trevligt… om du förstår vad jag menar. Och helt plötsligt rasar det ut en helnaken man ur garderoben. Jag blev förskräckt men mannen började prata för fullt, hävdade att han arbetat med att reparera taken men solen var gassande varm. Hade tagit av sig kläderna för att svalka sig och klättrade in genom vårt fönster för att få lite skugga. Sedan hade han hört Hildegarde komma upp för trappen och då gömt sig i vår garderob. Han lät väldigt övertygande och jag var förbluffad av hela situationen så i ett svagt ögonblick trodde jag på den okända mannen. “Nu måste jag gå” sa mannen och plockade därefter fram sina kläder som låg under vår säng… Ja du hör ju hur osannolikt allt låter när jag fått distans till det hela. På vägen ned måste han ha lyckats stjäla min börs och sjukast av allt var att det stora uppstoppade hjorthuvudet i hallen som jag ärvt av min far även det var försvunnet. Nu hävdar Josef, skomakaren, att han sett ett hjorthuvud som ser ut som mitt hängandes över dörren på The Upright Pig Tavern. Hildegarde har ett och annat att berätta för mig nu…"
Peter Gross, perukmakare, samtalar med sin vän krukmakaren Viktor Hampfen

“Jag är besviken och jävligt förbannad. Jag hade sagt åt Der Fleischer att ge publiken en match de sent skulle glömma… Och vad händer?! Jo den fula, illaluktande dynghögen vid namn Ingvald rasar ihop som en skröplig kvinna vid första slaget från “Besten”. Han har svikit mig och det ska han få ångra. Han ska upp i Pit Fighter ringen igen, att han är skadad är inte mitt problem. Folket vill ha en returmatch, hamnarbetarna i The Fish och The Wharf Rats kräver att Der Fleischer står upp för Averheim. Om fyra dagar ska jag ordna en returmatch. Det enda problemet är att jag inte vet var skitstöveln tagit vägen."
Waldemar Flucht är upprörd över Der Fleischers prestation i Pit Fighting arenan

“Ruben Ulfman von Mohr är en kapabel man. Han räddade personligen och hjältemässigt en av mina droskor från att falla i grönskinnens händer. När sedan Count Diehl von Ritterbach verbalt attackerade von Mohr fick jag nog och förbjöd von Ritterbach från att någonsin mer sätta sin fot på The Journey’s End. Men först fick jag se och höra hur von Mohr formidabelt och elegant besegrade von Ritterbach i en verbal duell. Det var en uppretad och högröd Count som rusade ut från mitt värdshus, förödmjukad inför många åhörare. Just nu funderar jag över om jag kanske borde anställa von Mohr som Courtier. Jag kan behöva en retorikens mästare i mina kommande förhandlingar med Sigmarkyrkan. Det är ju befängt att sigmariterna konfiskerat The Soutlands Expedition. Ett rättsvidrigt övergrepp mot vetenskap och upplysning.”
Graf Friedrich von Kaufman samtalar med Herr Curd Weiss

View
The Enemy Within - spelhelg 1, del 10 - Friherre Ruben Ulfman von Mohr
Fartygets ankomst - 24 Sigmarzeit 2520

Bara några timmar senare är Ruben tillbaka i hamnen. Dagen är het och stanken från garverierna kväljande. Många är samlade, hela Sun Society och Friedrich von Kaufman och andra nyfikna. Werner är där och även Wera. Dom förfäras av att hon har otäcka skador efter att ha missbrukats av Besten. Tydligen ingick hon i Bestens segervinst. Hon ger en uppdatering om Ingvald. Dom håller sig gömda. Ruben ger Wera tio silver för hennes och Ingvalds del i återbördandet av vagnen. Båten anländer och förväntan är stor. Då banar sig plötsligt genom mängden tre sigmariter. Inquisitor Ignatius Jonn, krigarpräst Kurt Algirsson, Sigmarkyrkans ledare i Averheim disciple Kurgan och flagellanten Rune Steen. Det blir en tryckt stämning. Någon ur mängden ropar: ”-Förtryckare!” Ignatius Jonn proklamerar att Sigmarkyrkan beslagtar lasten. Det blir stora protester och von Kaufman försöker medla men Ignatius Jonn spänner blicken i honom och han ger vika. Så anländer stadsvakten med fyra stora vagnar och lasten tas om hand av sigmariterna inklusive två av besättningsmännen som förs bort med huvor neddragna över huvudet. Wera säger att hon hörde flera olika röster från den ena när han gick förbi. Werner talar med en av dom kvarvarande sjömännen. Han berättar att det var en man som smugglades i en låda och vid omlastningen i Marienburg ville besättningen hiva lådan över bord men dom hindrades av alvkaptenen, han avvek senare. Ledaren för expeditionen, Tempelman, dog i en febersjukdom. Många diskussioner uppstår. Det är mycket märkligt varför Sigmarkyrkan skulle handla så här. Ruben erbjuder återigen sina tjänster till Friedrich von Kaufman och von Kaufman säger att han nog kan komma att behöva honom. Ruben tror någon av dom andra adelsfamiljerna ligger bakom för att förstöra för von Kaufman. Dock får Werner ögonkontakt för ett ögonblick med disciple Kurgan och Werner får intrycket av att Kurgan inte gillar det här och han önskar att någon ser närmare på det. När Ruben, Werner och Wera står där och pratar med unterlector av Verena Victor Glotz kommer plötsligt en pojke med ett bud med en obehaglig överraskning. Ruben och Werner är kallade att om två dagar infinna sig i domstol för ett civilmål mot Theodosius von Tuchtenhagen.

View
The Enemy Within - Spelhelg 1, part 7 - Fraulein Wera
Fartygets ankomst 24/4

Idag är dagen då The Southland Expedition skall komma tillbaka till staden och hela Averheim verkar ha samlats på kajen denna morgon. Om det är med förväntan eller bara för att ha något att göra låter vi dock vara osagt. Så, äntligen kommer The Southlands expedition inom åsyn.
Stämningen blir plötsligt tryckt när 3 av Sigmartemplets representanter banar sig genom folksamlingen åtföljda av flagellanten Rune Steen. Wera känner igen Inquisitor Ignatius John men det är en Krigarpräst som för deras talan. De kräver att få gå ombord före alla andra och undersöka allt som expeditionen har i sin last och koniskera det som Sigmariterna anser kätterskt. Detta blir upptakten till en het ordväxling mellan expeditionens finansiär Graf Friedrich von Kaufman och Krigarprästen. Prästerskapet får dock sin vilja igenom då de tillkallat stadsvakten som förstärkning och von Kaufman kan bara se på när lasten och 2 personer med täckta huvuden från besättningen förs bort av Sigmariterna. Konstigt nog tycker sig Wera höra TRE röster från de två männen som förs bort.
Wera går tillbaka till sitt gömställe.

View
The Enemy Within - spelhelg 1, del 9 - Friherre Ruben Ulfman von Mohr
Blodsmatchen - 23 Sigmarzeit 2520

I ett lager i hamnen är stämningen hög i väntan på matchen mellan Ingvald ”der Fleischer” Riese och Besten från Erengrad. Sigvald är där med Felix von Steiner som är full och det är något underligt med honom. Där är även Ludvig von Pappen med Gerlinde von Böhm och hela cirkus Tuchtenhagen som Ruben och Werner inte helt lyckas undvika. Graf Bartol von Ogdenburg ser Ruben i mängden som tur är innan grafen har upptäckt honom så Ruben kan gå åt ett annat håll. Ruben hälsar även på graf Mattias von Grunwald. Ruben och Werner hinner byta några ord med Caspar också innan allt börjar. Tydligen ska Wera, han och Ingvald ha väntat på Ruben och Werner på Upright Pig kvällen innan men att dom avtalat något möte kan inte Ruben dra sig till minnes. Han hade dessutom lovat sig själv att undvika hamnen från och med igår men här är han alltså redan igen. Caspar går och satsar pengar på Besten. Nu sätter det igång. Arrangören har haft den goda smaken att inleda med den förföriska Wera och stämningen höjs men nu vill publiken se blod. In i ringen kommer Besten från Erengrad och han ser sannerligen brutal ut. Sen presenteras hemmahoppet ”der Fleischer” och Ingvald kommer in som förbytt från deras möte tidigare under dagen. Han frustar och vrålar: ”-Averheim!” Dom stridande rusar på varandra men det är till publikens chock och besvikelse snabbt över. Besten får in ett ohyggligt hugg på Ingvald så att han går i backen på en gång. Han släpas ut och Ruben försöker få tag i Caspar så han kan ta dom till Ingvald men Caspar som bland annat lyckats vittja Gerlinde von Böhms börs försöker sig nu på graf von Tuchtenhagen. Han blir upptäckt och från Dagobert Gabor blixtrar silverprojektiler som ser ut att gå rakt igenom stackars Caspar. Han blir liggande, cirkus Tuchtenhagen går och en hop med folk är genast framme och klär Caspar av allt in på bara kroppen. Werner hjälper Ruben att ta den medvetslöse Caspar till Upright Pig men sen säger Werner att han måste gå och lämnar värdshuset. Ruben vill inte lämna Caspar ensam här. Han hoppas att han ska vakna upp så han kan ta Ruben till Ingvald och Wera. Och varför kommer inte Wera? Några skumma typer ser lystet på den ensamme Ruben och konverserar honom för att uppskatta om han är ett lätt byte. Ruben känner sig inte så stursk men pistolerna som Ruben lägger på bordet är ändå tillräckligt för att till sist avskräcka männen. Ruben pustar ut. Sedan sitter han där hela natten och vakar över Caspar för Ruben tänker att det är säkrast att gå hem i gryningen i alla fall. När ett rosa skimmer syns utanför hör sig Ruben för om någon vet var Caspar bor och blir visad till ett hamnmagasin intill där en Anna Hoffstetter bor, nära garverierna. På övervåningen knackar han på och en ung kvinna öppnar. Hon blir väldigt förvirrad av att ha en adelsman på sin tröskel men tar emot Caspar och dom fem silvermynt som Ruben överräcker med förklaringen att det är Caspars betalning för ett jobb han utfört. Så går Ruben hem genom den sakta ljusnande staden.

View
The Enemy Within - Spelhelg 1, part 6 - Fraulein Wera
The Pit fight! 23/4

På kvällen kommer den stora händelsen – Pit fighten mellan Der Fleischer och Besten från Erengrad. Hamnlagret är fullsatt och stämningen på topp. Både låg som hög i staden är där. Vadslagningen pågår för fullt och Wera gör sitt för att elda på publiken i rollen som lättklädd cheerleader innan Fleischer kommer vrålande in på arenan.
Men allt kommer av sig. När kombattanterna sätter igång tvekar Fleischer av någon anledning och Besten slår till först med ett fruktansvärt hugg med tvåhandssvärdet. Fleischer stupar med blodet sprutande och fighten är över efter ett slag.
Publiken lämnar besviket lokalen och den rasande arrangören Flucht. Wera blir tvungen att följa med Besten till sängs som pris och får uppleva en smärtsam natt. När hon blåslagen lämnar Bestens rum under natten hittar hon Fleischer som svårt skadad har dumpats i en korridor i The Upright Pig. Hon lyckas inte bara få upp honom på fötter utan även gömma honom för att han skall kunna läka. Något hon själv också behöver efter natten som varit. Eländet verkar aldrig ta slut.

View
The Enemy Within - spelhelg 1, del 8 - Friherre Ruben Ulfman von Mohr
The Sun Society - 23 Sigmarzeit 2520

Tillsammans med Werner blir det ett angenämt möte med föreningen av akademiker och magiker som Werner är medlem av. ”-Vi är sanningen, vetenskapen och kunskapen.” Lite måste Ruben ducka lärda frågor som riskerar att avslöja hans okunnighet, och charm kommer han inte långt med bland dessa herrar, men det går bra. Gold Wizard Dagobert Gabor griper varje tillfälle han får att trycka ner Werner men Werner står på sig och inte ens Gabor sticker upp mot Light Wizard luminary Konrad Mauer som inte tolererar käbbel. Men Ruben undrar över den presentation Werner ska hålla om ett par dagar. Hade han uppfattat något om Werners anteckningar och att Caspar var inblandad på något sätt? Sun Societys välgörare graf Friedrich von Kaufman anländer och alla lyssnar andäktigt när han berättar om att nästa morgon anländer hans expedition från sydliga avlägsna länder. Han önskar att alla ska få ta del av dom underbara föremål och andra upptäckter som expeditionen har med sig och om ett par dagar ska det hållas en fest i hans trädgård där fynden ska presenteras. Stor entusiasm hos de församlade. Dom äter lite och dricker vin innan mötet avslutas. Ruben vill sedan tala med någon som vet något om lagar och dom går då till hans gudfars dotter Heidi von Tasswinder som har studerat Averheims lagar. Hon säger att visserligen kan inte von Tuchtenhagen stifta lagar i Averheim, bara i Grenzstadt, men blir detta ett civilmål så blir det svårare för Ruben och Werner att ta sig ur. Dom skiljs åt efter att ha bestämt att ses på Ingvalds match i kväll. Ruben fortsätter att på några ställen på vägen hem höra på skvallret. Kejsarens ambassadör har fört samtal med count Dieter von Heine. Niklas Purfurst är i staden och adeln fjäskar för ledaren för dom fria bönderna. Count Diehl von Ritterbach ska ha köpt upp brunnarna i dom fattiga kvarteren. Det låter olycksbådande. Det talas även om von Kaufmans trädgårdsfest och att han ser sig själv som ny Elector Count. När Ruben är hemma och gör sig i ordning för kvällen kommer ett bud med en inbjudan. Det är till von Alptraums årliga maskeradbal om tre dagar. En stor händelse och Ruben vet precis vem han ska bjuda med sig för att göra en entré som märks.

View

I'm sorry, but we no longer support this web browser. Please upgrade your browser or install Chrome or Firefox to enjoy the full functionality of this site.