The Enemy Within Averheim Sessions

Morgonen den 27 Sigmarzeit, Gabriel blir kontaktad av en skärrad ambassadör
Efterspel, del 9

image.jpg

Gabriel Sachs vaknade tidigt på morgonen. Det knackade hårt på hans dörr till rummet på The Journeys End Coaching Inn. “Gabriel, Gabriel, öppna dörren” hörde han en röst säga med skärrad stämma. Det tog några sekunder för Gabriel att känna igen Altdorf dialekten, rösten tillhörde ingen mindre än ambassadör Rutger von Sterben. “Öppna, det är viktigt, vi måste skynda oss” väste ambassadören.

En minut senare, bakom en stängd dörr, berättade ambassadören att en “olycka” inträffad på The Red Room. En situation hade uppstått som måste lösas omedelbart och med högsta diskretion. En väldigt stressad ambassadör gav Gabriel order om att genast bege sig till The Red Room för att lösa “situationen”. Ambassadören pratade snabbt och osammanhängande, hans andedräkt stank av alkohol och ambassadören var påtagligt onykter. Gabriel kunde dock uppfatta att “situationen” handlade om att Count Dieter von Heine låst in sig i ett rum med en av glädjeflickorna och nu vägrade att komma ut för att en “olycka” inträffat. Count Dieter von Heine skulle tydligen vara helt mentalt instabil på grund av ett för stort intag av drogen Weirdroot och nu krävde ambassadören att Gabriel snabbt och diskret skulle lösa situationen innan skandalen kom ut. Dessutom komplicerades hela den märkliga historien av att Madamme Beatrix Le Bon, bordellmamma på The Red Room, krävde att Dieter von Heine skulle ut ur bordellen inom en halvtimme då en mycket speciell gäst var på ingång. En gäst som bokat hela nöjesinrättningen med krav på fullständig diskretion och att inga andra gäster fanns på plats.

Gabriel kände sig mest trött och förvirrad av ambassadörens berättelse. Han hade kommit till Averheim med order att inställa sig hos ambassadör Rutger von Sterben och följa dennes order. Men det hade inte dröjt länge innan Gabriel förstått vilken vidrig och patetisk man ambassadören var. Vad ska jag göra tänkte Gabriel…..

View
Morgonen den 27 Sigmarzeit, Caspar vaknar med en ny kvinna i sin famn
Efterspel, del 8

image.jpg

Caspar vaknade upp. Baksmällan var enorm, hela huvudet dunkade, hans mun var torr som fnöske. Var var han? Det var varmt i rummet, hans kropp var svettig och bredvid sig hade han en annan kropp, en kvinnas kropp. Men vem är hon undrade Caspar som inte hade några minnen efter det att han firat stölden av järnkronan genom att dricka kopiösa mängder sprit med herr Schneider på både The Upright Pig och The White Horse.

Han befann sig i ett litet skjul. Utanför hörde han ljudet från hamnarbetare som pratade och svor. Doften av boskap och svett gjorde att han visste att han befann sig i hamnen. Han kände sig hemma och trygg.

Men vem var kvinnan? Med en stor kraftansträngning reste han sig upp och tittade på en sovande Ute Hertz, vevorgelspelerskan utanför The White Horse. Solen sken in genom en glipa i skjulets plank och lyste upp Utes ansikte. Hon är vacker tänkte Caspar och fortfarande rusig av alkoholen väckte han Ute med en kyss. Han handlade som vanligt impulsivt.

“Ute, se mig djupt i ögonen. Du är den vackraste kvinna jag sett. Du får mitt hjärta att klappa av den djupaste kärlek. Du är den enda i mitt liv. Ingen annan kvinna är längre viktig. Du är mitt allt, vill du gifta dig med mig, vill du bli fru Hoffstetter?”

Livet lekte, Caspar var der Fleddermaus Mann, han hade stulit järnkronan, förödmjukat adeln. Han var folkets hjälte och revolutionär. Och visst var det dags för Averheims störste skojare och kvinnokarl att gifta sig igen. Ett bröllop skulle ju dessutom betyda en sjuhelsikes fest.

View
Morgonen den 27 Sigmarzeit, Fraulein Wera får ett tidigt besök och Ingvald sover djupt
Efterspel, del 7

image.jpg

Det knackade på dörren. Fraulein Wera tittade yrvaket omkring sig, på golvet låg Ingvald och sov. Han snarkade högljutt fortfarande utmattad efter nattens händelser. Det var tryckande varmt i det lilla rummet på The White Horse Tavern. Lukten av svett och smuts var påträngande.

“Wera, Wera min sköna hamnblomma. Jag vet att du är där. Var har du varit de senaste dagarna, farbror Murrmann har saknat dig” sade en len stämma.

Wera rykte till när hon hördes Murrmanns röst. Som vanligt pratade han med en lugn och mjuk stämma, men hon visste att bakom den behagliga rösten dolde sig Averheims värsta psykopat. Rädslan spred sig och Wera funderade på att fly ut genom fönstret.

“Wera ta det nu lugnt, det är ingen idé att fly från farbror Murrmann. Du kan springa men aldrig gömma dig. Jag vet att du funderar på att fly genom fönstret men där nere står dina vänner “The Knife” och Gert och väntar. Haha stackars patetiska Gert han har väldigt ont efter att du kastrerade honom. Men du vet att jag kontrollerar kräken och dom vågar inte kröka ett hår på ditt vackra huvud utan att jag godkänner det. Jag vill bara att du klär på dig och följer med mig till The Red Room. Det finns en kund där med väldigt speciell smak och du är ju den bästa flickan som Averheims hamn kan erbjuda. Och nu vill den väldigt speciella kunden ha ett första möte, ta en titt på dig för att se om du duger. Och Wera, du vet vad som händer om du inte följer med. Jag har din vän vårblomman Nellie Metternish. Du vill väl inte att jag ger henne till The Knife och Gert, att dom får fria händer med din stackars vän?"

Wera kände en enorm avsmak och ett stort hat mot psykopaten Murrmann. Hon var rädd, vad skulle hon göra?

Ingvald vaknade, han vred sig i smärta. De kritiska skador han fick i striden mot Besten från Erengrad var inte läkta och han var svårt skadad. Läget var kritisk för de båda vännerna.

View
Morgonen den 27 Sigmarzeit, Ordo Domus Rex Altdorf
Efterspel, del 6

image.jpg

Herr Leo Mannerheim väckte Ruben Ulfman von Mohr tidigt. Ruben kunde inte ha sovit mer än ett par timmar, huvudet var tungt och munnen hade en besk eftersmak av rödvin. Von Alptraums maskeradbal hade slutat i en stor skandal då några personer Ruben lärt känna överraskande hade stulit familjen von Alptraums järnkrona mitt framför ögonen på Averheims samlade societet. En skandal av sällan skådat slag som det skulle pratas om i många år framåt.

Herr Mannerheim räckte över ett brev till Ruben. Ruben som precis börjat lära sig läsa kunde se att brevet bara hade 4 bokstäver, o.d.r.a. Vem vad betydde det?

“Ruben, brevet levererades av en betjänt från familjen von Leitdorf. Betjänten sade att du i egenskap av Courtier för familjen von Kaufman är kallad på möte i Averburg för att träffa ambassadör Quintus von Griffenstein om 1 timme” sa herr Mannerheim

“Men vad betyder o.d.r.a” undrade Ruben.

“Ordo Domus Rex Altdorf” svarade herr Mannerheim tyst. “Det verkar som om du kastas in i en värld av hemliga sällskap och storpolitik, var försiktig när du har att göra med giftormar med silkeslena tungor”.

Ruben kände både stolthet och rädsla. Stolthet över sin titel som Courtier för en adelsfamilj på uppgång, stolthet över att få bli kallad till möte med en sådan framstående person som Quintus von Griffonstein. Men även fruktan, han skulle vara ett oskyldigt lamm i ett politiskt spel som behärskades av gamla sluga vargar".

View
Morgonen den 27 Sigmarzeit, en efterlysning i hamnen
Efterspel, del 5

image.jpg

På morgonen den 27 Sigmarzeit vandrade Olga Klinski runt i hamnen och klistrade upp affischer med en efterlysning av den försvunne maken Jurgen Klinski. Att ytterst få personer kunde läsa hindrade inte Olga Klinski att låta trycka upp affischer för sina sista pengar.

View
Morgonen den 27 Sigmarzeit, Sigmartemplet
Efterspel, del 4

image.jpg

Sigmartemplet vid Plenzerplatz
Morgonen var i antågande. Solens strålar lyste upp Disciple Kurgans arbetsrum. Den gamla Sigmarprästen frös trots att Averheim upplevde den varmaste Sigmarzeit i mannaminne. Natten hade varit händelserik. Kalabaliken på von Alptraums bal hade han redan förträngt. Viktigare och mer allvarliga saker var i antågande. Var staden på väg mot sin undergång? Hade han gett staden till vargarna? En båt hade anlänt till hamnen igår kväll. Med på båten fanns Witch Hunter Adele Ketzenblum, kallad till Averheim av Disciple Kurgan. Vad hade han gjort, hade han begått sitt livs misstag. Nu var de extrema Sigmariterna här och med dom skulle staden bestraffas. Bål skulle resas, människor skulle dö, förtryck och tortyr skulle bli vardag. Disciple Kurgan kände ånger, rädsla och skam. Den stad han älskat, den sigmaritiska tradition han förespråkade skulle inte längre finnas. Kanske skulle han själv tvingas bestiga bålet, vem skulle skydda en gammal svag Sigmarpräst som förespråkade samförstånd och förlåtande? Men han hade varit tvungen att kalla på the Holy Templars of Sigmar. I templets källare, i de mest undangömda cellerna satt två män, om man nu kunde kalla ingnatius Jonn och Agaton Coronis män längre, inspärrade. Skriken, galenskapen och de giftiga orden som kom från deras munnar var kätterska, farliga och lockande. Hans egen undersåte, inkvisitör Ignatius Jonn, hade fallit för mörkrets lockelse. Om en hårdför Sigmarpräst som inkvisitör Ignatius Jonn kunde korrumperas fanns det inget annat val än att kalla på Witch Hunters, hur mycket det än tog emot. Det knackade på dörren, Disciple Kurgan andades djupt och kände nervositeten stiga. Han skulle nu ha sitt första samtal med Witch Hunter Adele Ketzenblum.

View
Morgonen den 27 Sigmarzeit, tid för akademiska studier
Efterspel, del 3

image.jpg

Werner Lankdorf vaknade efter bara ett par timmars orolig sömn. Han hade sovit dåligt och kände sig inte utvilad. Nattens händelser på von Alptraums maskeradbal hade varit både galna och osannolika. Men den största oron kände han inför kvällens stora händelse. Han skulle presentera sin akademiska avhandling inför medlemmarna i The Sun Society. Stadens skarpaste hjärnor skulle skärskåda varje ord han sade och vända in och ut på varje teori, för att se om avhandlingen hade den akademiska höjd och spets som krävdes. Vetenskaplig excellens var det enda som imponerade på medlemmarna i The Sun Society.

Werner studerade åter sin avhandling, funderade hur stjärnkonstellationerna, Zodiaken, påverkade magins vindar.

View
Morgonen på The Upright Pig den 27 Sigmarzeit
Efterspel, del 2

image.jpg

Tidigt på morgonen den 27 Sigmarzeit, samtidigt som solen gick upp och spred sina strålar genom The Upright Pigs smutsiga fönster, ställde sig en märkbart berusad Herr Schneider på bardisken. Han kunde knappt stå och flera gånger trodde värdshusets gäster att han skulle falla ned. Hans röst var dock stadig och han höll ett eldigt tal som möttes av folkets jubel.

“Vänner, folk av Averheim. Inatt tog revolutionen sitt första steg. Der Fledermaus Mann stal “Siggurds järnkrona” under de dekadenta adelsmännens maskeradbal. Folkets hjälte, den maskerade fladdermusen, stal järnkronan mitt framför ögonen på de feta och rika. Han förödmjukade de styrande och visade att en ny tid ska komma. Adelns tid är över och det är dags kära vänner att vi startar revolutionen. Ta tillbaka det som tillhör folket, kasta ut adeln ur staden och låt våra barn och fruar äta sig mäta. Revolution nu".

View
Morgonen den 27 Sigmarzeit
Efterspel

Redan innan solen gått upp var det tryckande varmt i Averheims hamnkvarter. Vid Atzwigs Tannery hade någon under natten rest en stor träkonstruktion, 6-7 meter hög, föreställande Sigmars hammare. Under natten hade träkonstruktionen brunnit och lyst upp de mörka gränderna. Folk som sett branden var skärrande, en brinnande Sigmarhammare var ett skrämmande och dåligt omen.

Några hamnarbetare som spenderat hela natten med att dricka sig redlöst berusade hävdade att de sett en Witch Hunter, en kvinna klädd i svarta läderkläder, med anhang anlända till staden sent på kvällen med en båt från Streissen. De hade direkt lastat av en träkonstruktion från båten, rest Sigmarhammaren och satt eld på den. En tydlig markering att Averheim stod inför Sigmars bestraffning. Syndare skulle brinna. Averheim skulle brinna.

View
PC citat efter spelhelg 2

“Vilken afton! Först ramlar en vakt ner på vårt bord, från balkongen som jag sa att det var nått fel på. Sen dansade jag med den mest undersköna och vackra kvinna jag någonsin sett. Hennes ögon var som ametister i ett hav av rosor, hennes läppar som gjorda för att kyssas. Sen dök den oförskämda farbrorn upp och sabbade allt, jisses! Tusan! Om 24 h är det duell. Måste kila, jag har en dejt med ödet.”
Gabriel Sachs

”Kändes som att natten aldrig tog slut. Undrar hur jag skall berätta för Ruben att hans bror har sidor som inte är särskilt roliga. Jag är glad att jag klarade mig med livet i behåll under älskogen med von Mohr och von Steiner. Nu är det slut med att följa med män till sängs. Andra gången på kort tid som jag fruktat för mitt liv. Bara jag får min betalning så kommer jag aldrig mer att prostituera mig.”
Fraulein Wera

View

I'm sorry, but we no longer support this web browser. Please upgrade your browser or install Chrome or Firefox to enjoy the full functionality of this site.