The Enemy Within Averheim Sessions

The Enemy Within - Spelhelg 10, Del 2 - Frau Wera

Revolutionens slut

Werner och Gabriel går till Averburg med Tochfel för att ta fram skriftliga avtal över vattentransporterna till hamnen och Faust Quarter för att tillmötesgå Lönnermanns krav.
Under tiden går Ruben och Wera iväg och letar fram en vagn varvid Wera tar tyglarna och de skyndar sig till södra stadsporten. När duon kommer fram till stadsporten ser de att den är dåligt bevakad. Endast två nervösa vakter står nere på marken och tittar nervöst på när Ruben och Wera kommer. Ingen står på bröstvärnet.
”Tur för oss. Hade någon stått på bröstvärnet hade de nog sett att von Leitdorf är på väg. Men det känns inte okej att vakthållningen är så undermålig. Vad kommer hända om någon av pretendenterna till Elector Count väljer att ta titeln med hjälp av vapenmakt?”
Ruben använder sin auktoritet som adelsman för att övertala vakterna att hålla sig på avstånd medan han och Wera går till en av stegarna som leder upp till bröstvärnet.
Plötsligt slinter Wera med foten på väg uppför stegen men hon lyckas hålla sig kvar och kan fortsätta upp. ”Första gången jag står på ett bröstvärn” hinner Wera reflektera innan allvaret börjar.
På fältet utanför porten ser hon Hans von Leitdorf sittandes på sin häst tillsammans med Knight of Sigmars Blood och den storvuxne riddaren von Krieglitz som förolämpade Ruben när de var på väg till Old von Alptraum Mansion. Bakom riddarna står von Leitdorfs arme och väntar.
”Hur många man har von Leitdorf?” viskar Wera till Ruben som väntat på henne uppe på bröstvärnet.
”Runt 200 man” svarar Ruben.
Nu låter Hans von Leitdorf lufta sin otålighet:
”Ruben Ulfman von Mohr, öppna portarna så vi kan rida in och skingra packet på Plenzerplatz.”
”Tyvärr, von Leitdorf, så ser jag inte det som en bra idé. Jag har lyckats avvärja hotet från pöbeln och fått Marlene att inte låta öppna eld. Så att rida in med våld nu skulle förstöra den vapenvila som uppstått.”
”Det scenariot har jag väldigt svårt att tro på. Seså, öppna portarna!” Hans von Leitdorf har nu höjt rösten ytterligare.
”Nej, Grandmaster. Jag kommer inte låta öppna porten om ni tänker rida in och bruka våld.”
Wera känner hur spänningen stiger och inser att hon och Ruben snart kommer att hamna i en verbal diskussion igen:
”Heja Ruben! Måtte han orka stå emot von Leitdorf trots att han nyss varit i debatt med Marlene vom Alptraum. Kommer jag att orka?”
Mycket riktigt så blir det en till diskussion över om soldaterna skall få komma in eller inte. Wera och Ruben mot Hans von Leitdorf och von Krieglitz. Trots att mycket åter igen står på spel så känner Wera till sin förvåning att hon inte är nervös och Ruben verkar inte heller vara det. Efter det stora ordkriget framför The Journeys End känns denna diskussion som en söndagsutflykt.
Hans von Leitdorf och Grimwold von Krieglitz är båda krigs härdade krigare men inte lika vana med ordkrig så det dröjer inte länge förrän von Leitdorf ger upp en tuns suck och tittar ner mot marken.
”Ni vinner, von Mohr. Vi kommer inte rida in i staden och skingra demonstranterna. Men jag vill förvissa mig om att faran är över och yrkar därför på att jag och Grimwold får rida in och säkerställa att så är fallet.
”En rimlig begäran Grandmaster. Ni är välkomna in.”
Ruben ropar åt vakterna nedanför att öppna porten samtidigt som han och Wera tar sig ner till vagnen. Så åker Ruben och Wera med riddarna tillbaka till Plenzerplatz för att påvisa att läget nu är lugnt. Det är det inte.

När kvartetten anländer till torget är stämningen fortfarande spänd. Lönnermann står med armarna i kors tillsammans med Schyssel framför pöbeln och mitt emot honom står Ingvald och Ketzenblum.
”Men var i Ranalds namn är Werner och Gabriel?”
Wera lutar sig mot Hans von Leitdorf som står vid vagnen:
Grandmaster von Leitdorf – den brändskadade mannen som står bredvid Lönnermann heter Stanislav Schyssel och är med största sannolikhet ditsänd av The Black Hood. En crimelord som står bakom mycket ont som hänt den senaste tiden.”
Von Leitdorf tittar på Wera först med en frågande blick sedan smalnar hans ögon när han sverkar smälta informationen:
”Har inte vi setts förut?” frågar han
”Jo, sire. Jag var med i tjänstefolket på Von Kaufmans gardenparty.”
”Hmmm. Kunde ha svurit på att sett dig någon annanstans.”
”Du skulle bara veta, hårding.” Wera kväver ett leende.
Under tiden som Wera pratat med von Leitdorf har Ruben gått fram till gruppen med sömmerskor från Weavers District. Plötsligt börjar sömmerskorna att sjunga i kör anförda av Ruben. Sången om Averheim stolta gossar lättar upp den spända stämningen på torget.
”Jag tror att Ruben har hittat en ny nisch. Han har varit väldigt inne på sång på sistone.”
Nu dyker äntligen Werner och Gabriel upp tillsammans med Tochfel. Gabriel verkar skadad men de har med sig dokumentet. Tochfel går fram till Ruben och ger honom dokumentet. Ruben slänger en blick på avtalet och går sedan fram till Lönnermann och Schyssel. och räcker över avtalet till agitatorn som läser noggrant igenom avtalet. Så lyfter han blicken och höjer rösten:
”Folk av AVerheim. Vi har idag vunnit en seger över de styrande förtryckarna. Vi har nu fått ett avtal som säger att vi kommer få vatten levererade till oss i hamnen. Vi har visat att vi tillsammans kan sätta adeln i darrning. Vi är starka, folk av Averheim!”
Nu ser Wera att Schyssel verkar protestera mot vad Lönnermann sagt och att Tochfel börjar se rädd ut igen. Schyssel blir dock snabbt tystad av Ingvald som stirrar argt på Schyssel samtidigt som han tar ett steg mot Black Hoods hejduk. Schyssel vänder snabbt på klacken och flyr därifrån.
Revolutionen är avbruten.

Wera går nu fram till en synligt lättad Tochfel och vill tillåtelse att undersöka brunnen i hamnen och den i Faust Quarter. Tochfel går med på detta. Om Wera kommer till hans kontor imorgon skall hon få kartor och dokument som ger tillåtelse till detta projekt.

Comments

Averheim

I'm sorry, but we no longer support this web browser. Please upgrade your browser or install Chrome or Firefox to enjoy the full functionality of this site.