The Enemy Within Averheim Sessions

The Enemy Within - Spelhelg 10, Del 2 - Werner Lankdorf

En skrämmande vädjan om hjälp

Werner frågar Pauli Frandrini om det har hänt något, men han vill inte berätta något om vad det gäller. Werner och Ruben följer med Pauli Frandrini hem till Werners lägenhet på Sudenberg Strasse 7, utanför står Rafael Vincente och väntar. Dom blir visade upp till Werners lägenhet av dom båda Tileanarna. Dom leds in till vardagsrummet, där är både Selena von Kusch och Niccolo Machiavelli. Werner ser direkt att något är fel, Selena von Kusch sitter i soffan med tårfyllda ögon. Niccolo Machiavelli gör tecken åt Frandrini och Vincente att dom kan lämna rummet, dom tittar på Grevinnan von Kusch som nickar åt dom att det är ok att lämna rummet. “Det var bra att ni kunde komma så snabbt” säger Machiavelli. “Werner kom och sätt dig här med mig, jag har något jag måste berätta” säger en gråtandes Selena von Kusch. Hon tar Werners hand och börjar gråta ännu mera, “Jag är svårt sjuk och kommer inte att överleva”. “Vad är det du säger Grevinnan, jag känner folk som är duktig på medicin. Vi måste försöka, så prata inte på detta sätt” säger Werner. Selena von Kusch tittar på Niccolo Machiavelli, han nickar tillbaka och säger. “Selena berätta sanningen för Werner och Ruben, dom måste få veta vad som hänt”. “Jag har något inom mig som vill komma ut, jag har gjort saker som jag inte ens visste var möjligt. Det som är inom mig kräver att jag ska mörda The Man in the Black Hood, men jag varken vill eller kan mörda den person som gjorde det möjligt att få tillbaka Lord Wilhelm”. Werner är helt mållös, han vet inte vad han ska ta sig till. “Men Grevinnan jag kan tala med Luminary Konrad Mauer, han kan säkert hjälpa oss”.
“Werner du har alltid varit så snäll och hjälpsam mot mig och Lord Wilhelm, när alla andra hånat och gjort narr av mig har du stått troget vid min sida. Men den här gången kan du inte rädda mig, detta är något ondskefullt som måste förgöras. Jag vill be er om en sista tjänst, det är därför du är här Ruben Ulfman von Mohr”. Selena von Kusch vänder sig mot Werner, hon lägger sin hand på hans axel. “Werner det jag kommer att begära av dig är inte lätt, men jag gör det för Lord Wilhelms bästa. Jag skulle vilja att ni avslutade mitt liv, jag orkar inte hålla ondskan inom mig mycket längre. Werner jag förstår om du inte kan göra det jag ber om, det är därför jag ville att Ruben skulle vara med. Han är en adelsman på väg uppåt, han är så gott som familjen von Mohrs överhuvud nu och han är van vid tuffa beslut”. Werner tittar på Selena von Kusch med tårarna rinnandes ner för kinderna, han kan höra Rubens röst. “Grevinnan Selena von Kusch jag gör det för en mors omtanke för sitt barn, säger Ruben”. Grevinnan ler mot Ruben, sedan tittar hon på en förkrossad Werner. "Nå Werner, vad säger du frågar Selena von Kusch. Jag gör det, säger Werner med rosslig röst. Bra säger Niccolo Machiavelli “det här kanske låter grymt men ni måste få det att se ut som att hon blev mördad. Därför måste du sätta en kula i huvudet på henne och det måste ske imorgon för jag tror inte hon orkar motstå det hon har inom sig mycket längre. Detta måste göras diskret, inget får svärta ned Lord Wilhelms chans att bli Elector Count. Man bryter inte ett förtroende, kom ihåg det. Vi har vetskap om att du har stora skulder i Averbank, men eftersom du hjälper oss så kommer vi lösa dina skulder åt dig”. Efter att Niccolo Machiavelli förklarat för Ruben vad som gäller, och att han kommer att bli rikligt kompenserad så vänder sig Selena von Kusch åter mot Werner “Jag vill av hela mitt hjärta att du blir rådgivare och tar hand om Lord Wilhelm tills han blir myndig, att du och Niccolo Machiavelli stöttar Lord Wilhelms väg till Elector Count. Jag har ingen annan som jag kan tänka mig denna uppgift, du får din belöning när Lord Wilhelm blir Elector Count”. “Men hur ska jag kunna göra så att Lord Wilhelm får så bra förutsättningar i livet som möjligt” undrar Werner. “Werner var bara dig själv, du har dom bra sidor en god Elector Count kan ha nytta av…..”

Werner och Ruben lämnar lägenheten, båda är tagna av stundens allvar. Dom bestämmer sig för att ta med Selena von Kusch på dilligensturen imorgon. Sedan går dom åt varsitt håll, dom bestämmer sig för att träffas på Sudenberg Strasse imorgon. Promenaden hem till von Tasswinders residens var lång denna kväll, det var många tankar och grubblerier i huvudet på Werner. När Werner kommer hem sitter Baron Erkenbrand och sover i sin fåtölj i vardagsrummet, Werner försöker smyga för att inte väcka honom. Men det funkar inte, “Werner, kom in i vardagsrummet så jag får prata med dig” säger Baronen med barsk stämma. Werner går mot vardagsrummet, tillfället känns inte optimalt för honom att ha en konversation med Baronen. Dom har inte hunnit prata så mycket med varandra på sista tiden, det är mest Henriette som Werner pratat med på slutet. “Werner, jag ser att du rakat av dig håret. Det är bra, en man ska inte ha långt hår. Förresten vet du vilken eller vilka som ligger bakom angreppet på min älskade dotter, som jag sagt tidigare är hon mitt allt”.
“Nej, jag har ingen aning om vem som gjort det, men jag har hjälp av Kapten Baerfaust” säger Werner med osäker stämma. “Werner får du reda på vem som gjort det, då jävlar kommer du till mig på engång. Då ska jag åsamka dom sådan smärta som dom bara kan drömma om, var så jävla säker Werner”. Efter det raseriutbrottet går Werner mot sängkammaren. Werner har aldrig sett den här sidan hos Baron Erkenbrand tidigare, det tyder på att han är väldigt orolig för hennes hälsa. Werner skyndar sig upp till Heidi, han smyger upp dörren. Men där ligger hon fortfarande med feberdrömmar. Werner baddar hennes panna med en blöt trasa innan han kryper ner i sängen med henne. Han ligger där i sängen och tänker på Heidi och hur morgondagen ska bli, han har aldrig tagit någons liv tidigare. Speciellt inte en person som han har sådana känslor för, han tycker mycket om Selena von Kusch. Fast inte på ett sexuellt vis, utan på ett mer vänskapligt sätt. Werner kan känna att hans ögonlock börjar bli tunga, han är nära att somna. Då kommer han plötsligt på en sak, han kastar sig upp i sängen. “Hur fan har jag kunnat förbi sett detta……….”

Comments

Averheim

I'm sorry, but we no longer support this web browser. Please upgrade your browser or install Chrome or Firefox to enjoy the full functionality of this site.