The Enemy Within Averheim Sessions

The Enemy Within - Spelhelg 13 - Del 1 - Werner Lankdorf

Mot Streissen, regn och grönskinn

Werner vaknar upp i sin säng av att Heidi håller på att packa väskor inför resan till Streissen, hon är på väldigt bra humör trots att regnet faller ner utanför fönstret. Det är första regnet på flera veckor, temperaturen har också sjunkit någon grad.
Werner ligger kvar i sängen, han har ont i kroppen och känner sig otroligt sliten efter inbrottet hos von Heine. När han tittar på Heidi som stökar omkring i rummet med att packa, kan han känna en stor lycka inombords. Han är så otroligt kär i denna kvinna, och han längtar tills dom får tillökning i familjen. Helt apropå kör hon upp Werner ur sängen, dom måste få i sig lite frukost innan avfärden till Streissen. Efter frukosten beger sig Werner, Heidi, Baron Erkenbrand och Hallbjörn sig av till Werners gamla lägenhet på Sudenberg Strasse, det är därifrån von Kusch kortege utgår. Väl framme så möts dom av Niccolo Machiavelli, han talar om för dom andra hur dom ska åka. Att i första vagnen åker han, Lord Wilhelm, Frau Beatrice Junker och dom båda Tileanarna Pauli Frandrini och Rafael Vincente. Och i den andra vagnen åker Baron Erkenbrand, Heidi, Werner, Hallbjörn och Konrad von Niebelwald. Så dyker Wera och Ingvald upp, dom har helt oväntat med sig Jochen och hans syster Anna. Machiavelli tittar på Werner med spänd blick. Werner tar Wera åt sidan och frågar vad dom ska med och göra, Wera säger bara att hon lovat att föra dom från Averheim till Streissen. Dom måste försvinna från Averheim, annars kommer dom att dö. Werner går tillbaka till Machiavelli och förklarar att dom två följer med oss till Streissen, och att dom är bekanta till oss. Machiavelli hänvisar dom till Werners vagn, kusken som skulle köra deras vagn har hastigt insjuknat i magsjuka. Wera erbjuder sig att köra vagnen, Jochen sätter sig med Wera medan Anna får sitta inne i vagnen. Ingvald rider med Viktor von Steiner och fyra vakter, det finns även två vakter på taket på båda vagnarna.

Innan dom rullar iväg mot den östra stadsporten, så vill Machiavelli prata med Werner. Dom går en bit bort från vagnarnas.
“Werner hur blev det med mötet med Ruben Ulfman von Mohr, för du har väl pratat med honom?” säger Machiavelli.
“Jag har informerat Ruben om ditt intresse att tala med honom, men han avböjde en sådan invit för tillfället. Men han träffar dig när vi kommit fram till Streissen” säger Werner.
“Jag tycker det är respeklöst av Ruben Ulfman von Mohr att inte vilja träffa mig när vi ber om det, vi har ju betalat hans skuld till Averbank. Men är det så han vill spela sina kort, han vet mycket väl att mycket står på spel för honom” säger Machiavelli.
“Ruben har det väldigt jobbigt för stunden, men har han sagt att han kommer träffa dig i Streissen då gör han det” säger Werner.
“Jag hoppas det för hans egen skull” säger en irriterad Machiavelli.

Sedan rullar vagnarna iväg mot östra stadsporten, där kan dom se de andra familjernas ekipage. I Weners vagn skrattas det friskt över von Leitdorfs kortege, dom ser ut som en cirkus med piano och grejer på taken. Ingen av dom andra ekipagen vill bege sig iväg först, plötsligt stiger Marlene von Alptraum fram.
“Ni är så förbannat handlingsförlamad allihopa, von Alptraum kommer att bege sig iväg nu i alla fall. Ingen av er andra får bege sig iväg förrän om 20 minuter” ryter hon.
Kapten Baerfaust dyker upp vid den östra porten, han går fram till vagnen där Heidi sitter, han hälsar på Baronen och ber om att få tala med Heidi. Dom ställer sig bredvid vagnen och börjar samtala, därefter ger han Heidi en bamsekram och leder henne tillbaka till vagnen. Han vill även prata med Werner.
“Werner nu vilar ett stort ansvar på dig, du måste se efter och ta hand om Heidi, lova mig att inget händer henne” säger han med bestämd röst.
Werner nickar till Kapten Baerfaust, han får inte fram ett ord för stunden. Kapten Baerfaust kramar om Werner innan han hoppar in i vagnen. Han tar även farväl och önskar Wera och Ingvald en bra resa. Efter ca 20 min åker von Kusch ekipage iväg, därefter följer von Leitdorf, von Heine och en vagn från Red Arrow Coaches. Innan Wera rullar i väg med von Kusch ekipage, så får hon en filt av Rafael Vincente för att skydda sig mot regnet. När alla ekipage lämnat Averheim blir himlen än mörkare och regnet tilltar.

Vagnarna åker lungt och stilla fram längs vägen, det är ett öppet landskap dom färdas på. Dom passerar en och annan bonde längs vägen, annars går resan väldigt lungt tillväga. Efter en stund kan Werner se från vagnen hur Viktor von Steiner och Ingvald samtalar, sedan lämnar Ingvald kortegen och rider ut för att rekognocera. Han kommer tillbaka efter en stund, han rider först fram till Viktor von Steiner. Sedan kommer han fram till vagnarna och informerar att han kunnat se goblin wolfraiders långt borta. Dom har börjat skicka röksignaler, det är så dom kommunicerar med andra goblins berättar Ingvald. Werner kan se på himlavalvet hur molnen drar ihop sig, det blir än mörkare och regnet tilltar ännu mer i styrka. Plötsligt kan dom se från vagnen hur Ingvald har stoppat en annan öppen vagn framför dom, Ingvald är mycket upprörd på personen i vagnen. När Wera och Werner kommer fram till den öppna vagnen kan dom se en bekant kvinna, det är Gertie Borg som dom stött på tidigare när dom blev överfallna av banditer. Wera och Ingvald är lätt aggresiva på rösten, men hon håller sig väldigt lugn. Werner frågar henne om han får kolla vad hon har på vagnen, hon ger honom fritt fram att kolla vagnen. Werner kan snabbt konstatera att den är lastad med ved, inget annat fanns på vagnen. Nu är Wera riktigt uppretad på Gertie Borg, hon säger några illa valda ord till Gertie. Då kommer Viktor von Steiner fram och ryter i.
“Här ska inte brukas något våld mot en ensam kvinna, vi måste bete oss som folk. Om du vill så får du resa med oss till Streissen” säger Viktor von Steiner. Gertie Borg får åka med mellan von Kuschs båda vagnar, så att dom har uppsikt över henne. Werner, Wera och Ingvald är fortfarande mycket misstänksamma mot henne, dom bara väntar på att hon ska kalla på grönskinnen eller göra något annat tok.

Efter att dom åkt nästan hela dagen så börjar landskapet bli mer kuperat och svårframkomligt, vägen har blivit väldigt lerig och hal av allt regn som fallit. Werner sitter och spanar ut genom fönstret på vagnen, när han plötsligt tycker sig se ett tältläger längre fram på en kulle i skydd av en massa träd. Wera stannar vagnen, Werner berättar för dom andra vad han sett. Nu börjas det planera ett anfall mot kullen, dom måste döda grönskinnen nu på engång.

Werner tycker att dom kan passera förbi lägret, för grönskinnen har inte upptäckt vagnen. Nu drar det i gång en jättediskussion om vad som bör göras. Wera, Ingvald, Viktor von Steiner, Konrad von Niebelwald och självaste Baron von Tasswinder tycker att dom måste slå ut lägret. Werner försöker att undvika en strid, men då får han alla dom andra, förutom Machiavelli, emot sig. Han står där ensam mot dom andra som skriker och tycker han är en fegis. Så kommer Baron Erkenbrand fram till Werner.
“Werner nu har du din chans att bevisa att du är en man, det är varje Averländares plikt att krossa grönskinnen. Du ser den rödhåriga kvinnan hon tvekar inte att ta till vapen, det här är ditt livs chans. Gör mig riktigt stolt min svärson, om inte för Heidis skull” säger baronen.
Nu stormar en mycket elak Heidi ut från vagnen.
“Far, vad är det här för jäkla vansinne ni håller på med, låt Werner vara och fortsätt förbi lägret ryter Heidi”.
“Vi måste förgöra grönskinnen, nu måste Werner attackera kullen och visa att han är en man” säger baronen.
Plötsligt kommer lord Wilhelm fram till Ingvald och frågar,
“Är det här banditerna som dödade min mor?”
“Nej det var inte grönskinn som dödade din mor, men dom samarbetar med banditerna som gjorde det” säger Ingvald.
“Då måste vi döda dom för min mors skull” säger lord Wilhelm.

Efter dom orden är det bestämt att det blir en attack av lägret, till Weners stora besvikelse. Werner kan se hur Heidi rusar fram till Hallbjörn och säger något åt honom. Werner börjar ångra sig att han ens nämnde det förbannade lägret för dom andra stridsgalningarna. Viktor von Steiner ger Ingvald befälet över anfallet, dom börjar ta sig fram mot lägret försiktigt. Helt utan förvarning känner Werner en stark hand på sin axel, “Werner, håll dig i närheten av mig så ska jag skydda dig” säger Hallbjörn.
När dom beger sig iväg mot kullen där grönskinnen har sitt läger, kan Werner se hur Viktor von Steiner och Konrad von Niebelwald skakar på huvudet åt honom. Dom lyckas smyga sig osedda fram till lägret, utan förvarning attackerar dom lägret. Ingvald och Hallbjörn stormar rätt in i lägret, en bit efter kommer dom 4 vakterna. Werner och Wera stannar en bit från lägret, Wera skjuter med sitt armborst sedan följer hon dom andra in i lägret. Werner står på säkert avstånd och kastar sin magi. Werner ser inte så mycket av vad som händer där inne i lägret, men efter ett tag ser han hur dom andra signalerar att lägret är helt nedgjort. Alla från von Kusch sida överlevde attacken. Hallbjörn och Ingvald hade fått en del sår efter deras brutala anfall. Werner tar lite blod från någon goblin som ligger på marken, sedan smetar han det på kläderna och i ansiktet så att det ser ut som att han var delaktig i striden.

När dom kommer tillbaka till vagnarna så kastar sig Heidi runt halsen på Werner, medan Hallbjörn pratar med Baron Erkenbrand. Så kommer Baronen fram till Werner och säger, “Jag hörde av Hallbjörn att du kämpade tappert mot grönskinnen, Werner jag är oerhört stolt över dig”. Werner bara nickar åt baronen. Dom andra spär på med vilken insats Werner gjorde mot grönskinnen. Sedan beger dom sig vidare, mot kvällningen kan dom se hur The Red Running Cow Coaching Inn lyser upp vägen framöver.

Comments

Averheim

I'm sorry, but we no longer support this web browser. Please upgrade your browser or install Chrome or Firefox to enjoy the full functionality of this site.