The Enemy Within Averheim Sessions

The Enemy Within - Spelhelg 8, del 3 - Friherre Ruben Ulfman von Mohr

Fritagningen av Heidi von Tasswinder

Natten har kommit. Dom går mot Brunweg 2. I kvarteren är det öde och mörkt. Dom bestämmer att Caspar och Gabriel går i förväg och spanar. När Gabriel kommer tillbaka är han alldeles skakig. Han säger att han har sett en best sitta och huka i skuggorna i närheten av Brunweg 2. Dom blir först oroliga men ser sen att det är gatupoeten Erwin Körber. Ruben talar med Gabriel en stund och får honom att samla sig lite. Han har varit med om mycket det senaste dygnet. Dom letar upp adressen och går in på baksidan. Det är ganska tomt här. En trappa leder uppåt och det finns två rum. I ett rum är det massor med ljus och ett pentagram. Dom känner genast att det är något olustigt med det här huset. Som om dom var bevakade och något hela tiden försökte lura dom. Gabriel säger att han ser en hemsk person i det andra rummet men Werner övertygar honom om att han bara ser i syne. Dom fortsätter uppåt. Gabriel och Ingvald som är först med att kolla alla rum blir utsatta för svåra prövningar mot deras viljestyrka. Dom tar sig upp på översta våningen. Där svimmar Ingvald av den stora påfrestningen och Gabriel tar på sig jobbet att släpa ner honom. Nu står Caspar inför en dörr. Han säger att det står två kvinnor i rött framför dörren, som vakter. Werner säger återigen att det bara är en illusion. Caspar tar sig samman och går framåt. Då märker han att ingen är där. Dom ska till att gå igenom dörren men innan dörren är ett rum till vänster. Ruben råkar titta in där och får sig en överraskning. Wera! Han har inte sett henne sedan dom var hemma hos honom och nu är hon här. Hon är inte fånge utan hon ligger helt naken och sträcker ut sig njutningsfullt på ett hav av röda kuddar och ser på Ruben.

IMG_1701.JPG

Ruben tycker om den här synen av Wera. Hon är på något sätt mer yppig med fylliga bröst och välformade höfter. Ruben kan inte slita sina ögon ifrån henne. Werner och Casper försöker förgäves få med Ruben. Dom fortsätter istället själva för att undsätta Heidi. Ruben står där som förtrollad av Wera. Efter en stund minns han dock att det var ju för Heidis skull dom var här. När han samlar sig så upplöses illusionen och han fortsätter efter Werner och Caspar.

Han kommer in i ett rum som gör honom illa till mods. Här står en läderfåtölj och i taket hänger det hundratals dockor. En stor docka står i ett hörn. Den är som hämtad ur en mardröm och man sneglar hela tiden oroligt på den och undrar om den just rörde på sig. I fåtöljen sitter Caspar. Han gråter. Bredvid honom står Hilda Fickmichspäter och tröstar honom. På golvet knäböjer Werner och håller en bunden Heidi i famnen. I ett hörn ligger också Kirsten Vahnsinn. Det är inte mycket liv i någon av kvinnorna. Kanske dom har blivit drogade. Ruben vill få ut alla så fort som möjligt. Att befinna sig i ett så skört tillstånd som Kirsten, Heidi och Caspar är inte bra under längre tid på den här platsen. Ruben känner att han kanske påverkas mindre än dom andra och han känner Hilda sedan dom var barn så han har alla kort på hand för att skapa en avledning. Han undrar bara vad han måste offra, men allt för Heidi och Werner! Han lägger all sin uppmärksamhet på Hilda, som om dom andra inte var där.
”-Kära Hilda! Det var längesen!” säger han och går emot henne.
”-Ruben! Du har kommit till mig. Jag har önskat detta. Jag minns hur du sjöng med din mor i fabriken. Kom, sjung för Caspar, Ruben! Han har sett sin död och det gjorde honom ledsen” säger Hilda. Ruben sjunger en stund. Caspar verkar vara vid sina fem sinnen i alla fall. Det bådar gott.
”-Åh, du har lika vacker röst som alltid och du har blivit en man” säger Hilda.
”-Och du har blivit en mycket vacker kvinna Hilda. Jag vill stanna här hos dig. Dom här andra behöver vi inte. Låt dom gå, dom mår inte så bra i alla fall” säger Ruben. Han förväntar sig att behöva argumentera men Hilda säger:
”-Jaha, ja, det kanske är bäst som du säger.” Hon verkar nu lite frånvarande när det gäller sina andra gäster. Ruben har dock hennes fulla uppmärksamhet. Dom går nära varandra och talar i viskande stämmor. Ruben gör en rörelse bakom ryggen åt dom andra att dom ska avlägsna sig. Werner hjälper Heidi upp från golvet och Caspar får med sig Kirsten. När dom är på väg mot dörren viskar Caspar något till Werner och dom tittar på Ruben. Werner och Ruben utbyter blickar. Werners blick är tydlig att läsa:
”-Ska vi verkligen lämna dig här?” verkar han säga. Ruben möter Werners blick och nickar nästan omärkbart och ler ett leende som Ruben hoppas förmedlar att allt kommer att gå bra och att dom inte ska oroa sig för honom. Werner nickar att han förstår men ler inte tillbaka. Ruben hoppas betala tillbaka något för lojaliteten dom visade Ruben i Old von Alptraum Mansion. Dom går.

Det verkar som Rubens närvaro får Hilda att börja tänka till. Hon vill gärna prata.
”-Tråkigt att dom går. Jag tyckte om att ha dom här men jag förstod inte helt varför. Jag trodde att dom skulle komma i natt.”
”-Von Sterber och Linda Therese von Mohr?”
”-Ja. Den vackra unga kvinnan skulle få möta herr Liebling. Men Ruben, din mor, det är ju omöjligt. Den kvinnan är ju knappt äldre än du.”
”-Det är inte min mor Hilda. Jag försäkrar dig. Hon är en bedragare frammanad av magi. Hon följer sina egna planer. Hon är mycket farlig.”
”-Åh, vad glad jag blir att få höra det från dig. Jag har haft mina misstankar men jag har inte vetat vad jag ska göra och dom andra har inte bestämt sig heller.”

Så, tänker Ruben, dom två rivaliserande delarna av Jade Sceptre. Det är nog den falangen som Hilda pratar om som kommunicerar med hjälp av det hemliga facket i badhuset. Och Heidi skulle förhöras av herr Liebling. Det bekräftar misstankarna att Heidi på något sätt står The Black Hood nära. Linda Therese von Mohr har dragit samma slutsats. Men varför gick Heidi med Linda Therese von Mohr från Averburg? Det skulle hon väl aldrig ha gjort? Hon vet ju vem hon är. Såvida inte Linda Therese var förklädd till Lena Steinhäger. Den som Werner pratade med var ju osäker. Kan Linda Therese även känna till den kopplingen till The Black Hood? Då borde det betyda att Lena Steinhäger och Heidi har haft kontakt. Ja, det har dom ju! Kartan över kloakerna. Ruben och Gabriel drog slutsatsen att Lena hade stulit dom men…tänk Ruben! Tegelstenar och jaktfalkar. Det är något precis utanför Rubens synfält som han inte får tag på nu. Men han ska krossa Jade Sceptre i alla fall. Det är ett som är säkert. Han ska få över Hilda på sin sida. Lika bra att bre på ordentligt.
”-Min mor varnade mig för att detta skulle hända. Men Hilda, jag har sett Satintronen. Den här bedragerskan är inte dess vilja.” Nu ser Hilda på honom som vore han en frälsare.
”-Säg Hilda, finns ateljén kvar?” frågar Ruben. Hilda ser på Ruben som om hon hoppades på den frågan.
”-Ja, den finns” svarar hon uppspelt.
”-Kan vi gå dit? Jag vill så gärna se den.”
”-Inte nu. Men jag kan förbereda den. Så kan du få möta dom andra också.”
”-Det vill jag gärna. Skicka bud till mig när det är dags.”

Så ger dom sig hän i lekar och den natten upplever Ruben extas som han inte trodde var möjlig. I varandras armar vilar sen Ruben och Hilda till morgonen.

Comments

Averheim

I'm sorry, but we no longer support this web browser. Please upgrade your browser or install Chrome or Firefox to enjoy the full functionality of this site.